2010-10-23

inavel

Haha idag har jag verkligen lever i ett inavel. Det är verkligen helt sjukt. Om man börjar gräva under ytan på sina föräldrar så bubblar historierna upp, om kristians mamma, judits mamma, emanuels pappa, idas pappa. Ja jag kan hålla på länge! Haha. Helt sinnessjukt. Och jag är liksom en del av det. Nu är det våra barn som ska lära känna varandra eller? Haha. Nej jag tror knappt det men ja. Fattar ni vad roligt det egentligen måste vara för våra föräldrar, att vi nu är vänner med varandra. En förälder sa till min pappa: '' det är så skönt att ha Emma här, hon kändes som en i familjen redan innan hon kom hit första gången. Det känns redan som jag känner henne bra bara för att jag känner dig. ''
Så otroligt gulligt. Vad glad man blir och det stämmer ju in på det jag sa. Att det är kul för dem att vi är vänner. Typ ödet eller nått. ;)

Inga kommentarer: