räkning

Idag betalade mamma in det första betalningen till skagalägret. Jag kommer ihåg hur jag kände det när mamma skickade in pengarna för mig. Jag sa bara jaha. Fast inombords pirrade det till lite. Sen blev det helt plötsligt förträff nummer ett och jag var sjukligt pirrigt.
Det gick mer än ett halv år och två träffar senare var det bara en vecka kvar till lägret och jag var inte säker på om jag ville åka längre. Jag var osäker och grät nästan varje dag. Men vilken tur det var att jag åkte kan man väl säga.

xoxo E.