Flarken

Med fortfarande rökluktande hår och rödbrända kinder skriver jag det här.
Igår kom jag hem från den bästa Flarken någonsin ärligtalat. Det var hur härligt som helst. Det väder som skulle bli regn,regn,regn blev istället sol och vind. Mycket vind men ändå.
Alla gulliga människor som var där gjorde allt perfekt. Personer som man kände och personer som man lärde känna.
På nätterna var det närmare svinkallt. Man frös lite men det var inte så farligt. Som van Flarken deltagare vet man att det enda som hjälper är två sovsäckar och att man byter sockor innan man går och lägger sig.
På dagarna blåste det så att det helt enkelt gällde att sätta sig så att man fick vinden i ansiktet när man skulle äta eftersom annars fick man hälften av det man skulle äta i håret ;).
Kläder på och kläder av var mycket man fick syssla med. Man får inte roligare bara för att man fryser helt enkelt.
Sista natten när vi övergav vårt vindskydd/tält och begav oss till den nyuppsatta kåtan för att dela natten med andra lokalavdelningarsmedlemar. Det var mysigt. Och väldigt rökigt!
Manne berättade en historia som tog säkert 20 min och han avslutade den som han alltid gör med att skrika allt vad han orkar för att skrämma så många som möjligt.

Nu ska jag kurera mig så att jag förhoppningsvis kan gå till skolan imorron iallafall. Jag kommer ändå missa en dag till denna vecka. Så jag hoppas med tummar och tår att jag klarar att gå till skolan imorron.

xoxo E.